Personliga lärmiljöer

Så har vi provat Elgg, Prolearn och dess kära vänner. Det tog mig ett litet tag att förstå innebörden av pear-to-pear - eller skillnaden mellan dem ska jag kanske säga. Ambjörn Naeve menar att lärandet personaliseras och informaliseras, att det utmanar det traditionella utbildningssystemet - jag kan hålla med honom att de flesta av oss "vanliga" användare kan bli skrämda men att det är viktigt att förstå de underliggande mekansimerna för att förstå IT, och att man kan bli skrämd av de människor som är mer IT-kompetenta än en själv.

Jag är lite ambivalent i frågan om open source som verktyg. Det verkar vettigt att ha allt samlat på ett ställe - dess community är som att ha Facebook, flikr, RSS och Twitter - allt i ett. Som ett Kinderägg - flera överraskningar i en. Jag tror dock inte att denna sortens verktyg skulle fungera med mina elever (ännu). Det kräver att deltagarna är aktiva, att de håller communityn levande med användbart material. Tyvärr är våra elever ännu så länge alldeles för färgade av grundskolans curlingsystem och förväntar sig att få allt serverat. Att man ställer krav och att man har höga förväntningar är en för stor chock för dem att hantera under det första året på gymnasiet. Kanske skulle det funka med de äldre eleverna?