Second Life

Så var det dags för mig att testa Second life. Jag kan säga att det tog ganska lång tid att ladda ner det till min dator (segt internet så klart) men för övrigt var det lätt att starta upp och komma igång (tack så mycket för de fina instruktionerna på KTH:s hemsida). Idag skulle jag inte få hjälp av min son som inte hade någon aning om vad detta var för något så det var bara att bita ihop och försöka själv.

Oj, vad jag blev positivt överraskad. Detta var riktigt häftigt. Jag har besökt en massa platser, kollat in antikens Rom, försökt mig på mina konstkunskaper och dessutom fick jag även här välja hur jag skulle se ut. Fick dock inte välja eget efternamn så jag heter Tatjana Baguier (lite franskt över det hela faktiskt). Jag försökte bygga hus (vilket inte blev bra), och för första gången lyckades jag sjunga karaoke utan att det lät falskt (fick tom applåder). Man fick genast kontakt med andra avatarer som fanns på plats, kunde ställa frågor om vad jag skulle göra härnäst och så fick jag öva min spanska ett tag men en snygging som raggade på mig (jag vet, jag vet:)

Skulle mycket väl kunna tänka mig att använda detta i min undervisning, främst för att det är en värld som är skapad av medlemmarna själva, den är verklighetsförankrad och jag kan instruera eleverna att testa olika epoker och diverse informationssökning - något som onekligen skulle underlätta mina lektionsplaneringar i historia och religionskunskap. Den enda nackdelen jag kan se är att de elever med svagare engelska skulle ha svårt att orientera sig och förstå instruktioner - å andra sidan så skulle de säkert kunna öva upp den efter ett tag, vilket i sig är ett plus. Detta är en värld som vuxna också skulle ha nytta av, speciellt då det finns diverse expertgrupper som man kan ansluta sig till och diskutera just det som man själv är expert på. Jag undrar hur medelåldern på dessa 13 miljoner användare ser ut?

World of confusion

Detta var absolut den svåraste uppgiften hitintills. Jag valde att spela World of Worldcraft under en timmas tid. En lång timma...Först tog det en evighet för mig att försöka greppa syftet med hela spelet - åttio levlar, djur, arter, världar, klasser och vad det nu var - efter att ändå inte ha förstått så ringde jag akut hem min tonåring för att få igång mig i spelet. Jag ville ju givetvis inte vara en ful och elak person, vilket jag skulle bli utan vägledning. Så var vi igång, nytt account, nytt lösen, ny anteckning på min lilla lapp.

Väl inloggad så var det dags för mig att skapa min karaktär - ras och klass var det första. Självklart skulle jag vara en snygg en så det blev en kvinnlig night elf. Jag kunde ha valt att bli en gnome, orc eller troll (fast de var inte lika snygga), valmöjligheterna var oändliga men som den goda alliansens försvarare blev den en älva. Druid blev mitt klassval bara för att jag kunde förvandla mig till djur och sedan var jag typ "naturens härskare":):):)

Sedan tog det stopp! Jag blev inkastad i en skog och bara stod - inte en kotte så långt jag kunde se, men väl två små gubbar med utropstecken ovanför huvudet på den ene. Jag visste inte ens hur jag skulle förflytta mig. Akut skrik efter sonen igen och han kom suckandes in och sa att "fan bara gå till gubben med vassd" Efter ännu ett irriterat skadetvarasåsvårtatthjälpamig så förklarade han att det var tangenterna W A S D som man använde för förflyttning. Fattade inte jag att det inte funkade att använda pilarna för då hade man inte tagentbordet mellan sig själv, wasden och pilarna så fick jag skylla mig själv - eller vad det nu var han sa.

Gubben med utropstecknet gav mig en quest vilken bestod i att jag skulle döda 6 djur. Men vad bra, var finns de och hur dödar jag dem. Jag blev ovän med min son vid förra vändan så han vägrade svara på fler frågor - bara skrek från rummet att jag skulle använda ettan, tvåan, trean och sluta tjata. Det hela slutade med att jag givetvis blev dödad, blev en boll och hamnade på en kyrkogård. Juste spel alltså. På något sätt hittade jag mitt eget lik (inte fräscht) och sedan fick jag en ny quest av en gubbe med utropstecken. Hela spelet går ut på att döda eller bli dödad....

Jag ska erkänna att det var lite kul i början när jag fick välja vem jag skulle vara, vad jag skulle heta och hur jag skulle se ut men sedan förstod jag nog inte riktigt poängen med det hela. Min grabb förklarar för mig att det är två helt olika spel när man är nybörjare och när man har kommit till level 80 - det är där som spelet börjar på riktigt. Man träffar nya människor från hela världen, man kan samtala med varandra och man behöver varandra för att gemensamt bekämpa olika "raider", och i dessa deras bossar. Jag är lite osäker på hur jag skulle kunna använda mig av det i min undervisning och med tanke på vilken tid det tar så skulle jag uppskatta om jag slapp testa det igen....

Akta er alla orcs!

Interaktiva tavlor

Vi har en smartboard på vår skola - jag ska villigt erkänna att jag oftast utnyttjar min kollega Micke till att koppla upp mig. Får gåshud varje gång jag tänker på att jag behöver en massa extra sladdar för att få igång något....Men just för sakens skull fick jag ju nu testa med att göra allt själv. Det gick väl så där bra - jag fick först gå ner ett par vändor och ställa en massa frågor till Micke men till slut gick den igång. Jag använder mig av tavlan för jag tycker att funktionen är bra och smart fast jag gillar inte själva igångsättandet. Det värsta nu är att jag inte längre kan använda mig av argumentet "snälla, kan du koppla upp mig - jag suger på det där".

eBeam verkar som en bra Tanjalösning. Jag undrar varför vi inte har en sådan - då kan vi ha den där lilla mojängen med oss till alla våra white boards på skolan. Jag får en känsla av att den är hanterbar och lättare än smart board. Clever board verkar också som en bra interaktiv tavla. Antar att det är en kostnadsfråga vilken man väljer att använda och jag är väldigt nyfiken på skillnad i pris på de olika tavlorna. Stefan körde en presentation av Tablet-PC - den skulle inte funka på min skola. Våra elever har min mac med sig på sina arbetsplaster för att kunna kommunicera med oss samt föra loggbok etc. Dessa platser är inte alltid de säkraste eller renaste. Jag skälv skulle nog ta sönder min ganska fort eftersom jag kan bli riktigt elak mot min dator när den inte gör som jag vill:)

Personliga lärmiljöer

Så har vi provat Elgg, Prolearn och dess kära vänner. Det tog mig ett litet tag att förstå innebörden av pear-to-pear - eller skillnaden mellan dem ska jag kanske säga. Ambjörn Naeve menar att lärandet personaliseras och informaliseras, att det utmanar det traditionella utbildningssystemet - jag kan hålla med honom att de flesta av oss "vanliga" användare kan bli skrämda men att det är viktigt att förstå de underliggande mekansimerna för att förstå IT, och att man kan bli skrämd av de människor som är mer IT-kompetenta än en själv.

Jag är lite ambivalent i frågan om open source som verktyg. Det verkar vettigt att ha allt samlat på ett ställe - dess community är som att ha Facebook, flikr, RSS och Twitter - allt i ett. Som ett Kinderägg - flera överraskningar i en. Jag tror dock inte att denna sortens verktyg skulle fungera med mina elever (ännu). Det kräver att deltagarna är aktiva, att de håller communityn levande med användbart material. Tyvärr är våra elever ännu så länge alldeles för färgade av grundskolans curlingsystem och förväntar sig att få allt serverat. Att man ställer krav och att man har höga förväntningar är en för stor chock för dem att hantera under det första året på gymnasiet. Kanske skulle det funka med de äldre eleverna?

Lärplattformar

Har legat av mig ett tag men nu är det tags att ta tag i saker igen. Har testat lärplattformarna i kursen nu, samt skapat en inlämningsuppgift i Bilda. Som vanligt så tyckte min dator att jag skulle köra en uppdatering av firefox - hänger inte riktigt med i dessa uppdateringar då jag tycker att jag uppdaterar hela tiden men det hjälper mig föga tydligen. Jag hoppade över uppdateringen och fick Bildaverktyget att fungera ändå. Jag kunde dock inte få med mina bilder i inlämningsuppgiften. Det hade säkert gått om jag hade ansträngt mig lite mer dock. Hjälpavsnittet i Bilda var mycket bra och tom jag kunde hitta svaren på min frågor.

Vi har ingen lärplattform på skolan jag arbetar men det finns en på vuxenutbildningen som jag har arbetat i tidigare (Willman). Fördelen med en lärplattform kan vara att jag kan få en kontinuitet i min undervisning på ett mer överskådligt sätt än idag. På lärlingsprogrammet är eleverna inne i skolan under en vecka och sedan på sin arbetsplats i två eller tre veckor. Vi använder oss visserligen av webbmaterial men en lärplattform skulle underlätta då alla berörda lärare skulle kunna arbeta i samma och eleven skulle ha allt samlat på ett ställe. Det kan finnas en del nackdelar också och det har att göra med att alla inte är lika tekniska. Jag förespråkar en plattform men jag skulle nog vara en av dem som behövde tid på mig att lära mig dess funktion till fullo. Hur som helst håller jag tummarna för att vi snart får en till kommunen.

Polis i chile

Blogga mobilt vad det här!

Uppdraget var att skicka en bild via mobilen till mig blogg - att hitta rätt i mobilen vid bilden var ganska lätt, men att sedan hitta vart på nätet bilden hade lagt sig var svårare - fast här är den. En självutnämnd polis att skåda på Santiagos boulevarder var en höjdare. I sheriffstjärnan finns att hitta en halvmåne och texten Sheriff Amir:)

Sedan skulle jag skicka ett sms till min blogg via mobilen - där tog det stopp! Jag har ingen instruktionsbok till den och inte alls kunde jag finna den finessen. Den var mycket lättare att utföra med bilder då blogalternativet dök upp per automatik. Det hela slutade med att jag skickade ett mess till Micke att han skulle ta med kaffe till mig - och det gick bra, kaffet fick jag!